Bolivia ar ett fantastisk land med hur mycket som helst att se, och jag borde skriva om det har men inspirationen har hallt sig pa behorigt avstand fran min lilla hjarna. For att gora en lang historia kort har vi sett varldens storsta saltoken i Uyuni(superhaftig natur), varldens hogst belagna stad Potosi(tunn luft) och varldens hogst belagna sjo, Lake Titicaca.
Nu ar vi i Cuzco i Peru och jag sitter vid datorn pa hostelet med Mange vid min sida spelandes Robynvideor. Sweet. I fredags kom vi tillbaka, lagom trotta och smutsiga, efter att ha vandrat Inkaleden till Machu Picchu. Helt otrolig vandring! Tre dagar upp och ner och hit och dit mellan berg och dalar, hela tiden med en fantastisk vy lurande runt hornet. Andra dagen var sjukt jobbig da vi steg over 1000 meter pa ca 5 timmar. Man kande att man levde :) Till slut kom vi i vilket fall fram till staden tidigt pa morgonen sista dagen och det kandes sa fantastiskt bra att na malet vi kampat mot sa lange. Och sjalva MP med tillhorande omgivningar var helt otroligt vackert. Vi fick bade guidad tur och tid for oss sjalva pa platsen och vid ett tillfalle borjade det regna nar jag och Mange promenerade omkring i ruinerna. Vi stotte pa Malin och krop in i varsin djup fonsterglugg for att fa skydd. Jattemysigt att sitta pa Machu Picchu och kanna sig varm och trygg och kika pa alla fargglada, iforda regnponchoturister springa omkring i skyfallet.
Anyhow, det jag egentligen tankte beratta om nu ar var luciakvall! Vi har namligen nyss kommit tillbaka fran en bullfest pa en restaurang i centrum. Sa har var det:
Nar vi, jag, Malin, Mange och Daniel fran falkenberg som vi hanger med just nu, upptackte att det var lucia bestamde vi oss for att baka lussebullar. Hela dagen spenderades med att springa runt och leta ingredienser och en fungerande ugn(hostelets var trasig) och till slut fick vi faktiskt ge upp tanken pa saffransbrod eftersom att ingen verkade veta vad det var. Klockan atta pa kvallen motte vi upp med Daniels kompis Elin som till var stora fortjusning hade fatt tag pa det gula guldet. Yay! De hade aven ordnat sa att vi fick lana ugnen pa en restaurang. Sa blev det, vi tagade in pa stallet med var lilla deg i en kastrull och kunde satta igang med vara bullar. Personalen var mycket hjalpsam och gav oss allt vi behovde. Hela rummet var fyllt av rok fran stenugnen de hade tant for var skull, ogonen rann och det kandes ungefar som att VARA i en hackad lok. Vi fick till det trots allt och ut ur ugnen kom de smarrigaste bullar! Nu varmde vi upp var sangria och pluppade ner russin, fick faktiskt sitta ute i restaurangen och VIPS hade vi varldens basta luciamys. Vi fick betala restaurangen 20 soles(ca 45 kr) for att fa anvanda kok, ugn och bordet, och jag forstar inte hur de kunde vara sa vanliga. Hade ju aldrig funkat i Sverige. Alla i personalen tyckte det var jattekul att vi var dar och sjalvklart fick de smaka bullar. Kyparen sjong "santaa lucìa" varje gang han gick forbi. Vi var valdigt tacksamma och gick darifran med en gigantisk pase bullar, matta och glada. Nar vi sen kom ut pa gatan blev vi overfallna av 10-15 galna peruaner som via djungeltrumman fatt reda pa att vi bakat och ropade "donde esta el pan?!?" och sen typ omringade mig som holl i pasen. Jag gav bort massa bullar i ren panik och jag fattade knappt vad som hande. Galna peruaner. Och alskade peruaner.
Snart aker vi vidare mot Lima och stannar kanske till i en stad pa vagen dar man kan aka sandboard. Haller tummarna for det!
Nu ska jag ga upp till de andra som formodligen ligger i sackosackarna framfor hostelets MORDARtv och kollar pa nan av alla miljoner filmer som finns har. Det ar ett hostel i min stil :)
Ta hand om er!
Hahahaha CLASSIC! Fan vad det är blandad känslor att läsa om era äventyr, kan verkligen inte fatta att ni fortfarande är ute och vi inte är det och att jag nu ligger hemma i min soffa med snö utanför fönstret och ni hänger i sackosäckar på något hostel och ÄR DÄR VI OCKSÅ HAR VARIT är inte det helt jävla sjukt?! Livet livet! Fortsätt uppdatera! Puss på er alla!
SvaraRadera